Äntligen är han här, våran guldklimp! Känslan är helt fantastisk och vi njuter av varje sekund.
Allt började igår med att vi blev inskrivna på BB kl. 07:00, vi fick komma in på ett rum där dom satt dropp och vi fick byta om inför kejsarsnittet.
Vid 09:30 träffar vi läkaren som ska göra snittet och går igenom alla detaljer.
Nu var det nära och nervositeten steg rejält. Sen när vi precis ska till och rulla ner till operationen så fick dom in ett akutfall så det var bara att fortsätta vänta (Dom längsta timmarna i mitt liv.) Men 13:45 tittar en barnmorska in och berättar att 14:05 är det våran tur och nu gick det undan.
Helt plötsligt låg vi inne på operationen med sladdar och slangar överallt och det var dags att få bedövningen. Det var lite problem att få till sprutan rätt men efter ett par försök så domnade benen bort och det var dags! Det drogs och slets i mig och dom hade inte lätt att få ut han. Man hörde och kände hur läkaren fick ta i och efter en massa försök ringde dom in förstärkning men strax efter då så kom han äntligen ut! Han skrek på ordentligt och tårarna kom av lycka! Tog dock ett tag innan vi fick se han men när han tittade fram bakom skynket så var lyckan fullständig!
Efter att jag blivit omplåstrad så hamnade vi på förlossningen. Lillebror skrek konstant i över 2 timmar efter snittet så barnmorskan började bli lite orolig om han hade ont. Så barnläkaren kom och undersökte och hon kunde inte hitta något så efter ett tag fick vi komma ner på BB igen. Men eftersom han är så stor så var det kontroller på kontroller hela första dygnet men alla prover ser bra ut och vi har en frisk lite kille.
Och hur mår jag då? Jo jag mår bra, det hugger och svider i såret till och från men tack och lov för att det finns så bra smärtstillande. Men det blir bättre och bättre för varje dag som går så snart är jag på banan igen. 👍
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar