Klagomål

Man tänker att man ska leva i ett lyckorus när man är gravid men ibland blir de inte som man tänkt sig.

Från V.12 har de varit pest och pina! Foglossningen och illamåendet började komma och som om inte de skulle vara nog så blev min huvudvärk 100 gånger värre än vad den någonsin har varit.

Efter de har de bara gått utför med värre foglossningen så nu får jag knappt röra mig enligt min läkare, vilket är lättare sagt än gjort.
Efter att blivit sjukskriven så kom depressionen också. Att bryta ihop varje dag och känna sig värdelös blev som en vardag. Att känna sig otillräcklig som mamma till Moa.

Jag försöker ta mig ur denna svacka men de är lättare sagt än gjort när man känner hur kroppen jobbar emot mig.

Var till min bm i fredags och fick höra att jag har riktigt långt blodtryck vilket förklarar min yrsel som varit de senaste dagarna.
Men jag kommer få hjälp på olika sätt att ta mig ur denna svacka så jag försöker se ljust på framtiden.

Vill bara avsluta med att säga trots allt detta är våran lilla pojke mer än efterlängtat och älskad. 💙