Försöker hitta styrkan.

Det som skulle bli en barnledig helg blev istället en helg med magsjukt barn. Moa har spytt hela dagen och så fort hon får i sig något så kommer de upp lika fort igen och febern bara stiger och jag känner mig så totalt otillräcklig som knappt kan göra något. Hon klagar på att hon är hungrig och törstig och så fort hon får något så får hon inte behålla de. De gör otroligt ont i hjärtat av att se henne så dålig, jag försöker att vara stark men de är svårt att hålla tillbaka tårarna när ser henne ligga helt utslagen och orkar knappt något.

De blev i alla fall en barnledig kväll så igår va vi ut ett gäng på Marres, de va mycket trevligt men kvällen slutade inte riktigt som jag hade trott, istället så kom massa känslor upp och jag vet inte riktigt hur jag ska handskas med detta. Detta skulle ju inte få hända, jag har försökt att trycka bort känslorna men dom kommer ikapp mig hela tiden och istället för att trycka bort dom så är de nog dags att jag börjar acceptera dom. Dock så vet jag inte hur den andra personen ställer sig till över hur jag känner men de återstå att se.